Varför åka bort när det är varmt och skönt hemma?!

Jo, för att man vill ha miljöombyte naturligtvis. Det är väl en jäkla skillnad att uppleva andra människor, dofter, vanor på andra platser än där man bor. De sista dagarna har för oss inneburit sommarläger i Falkenberg, bad i Skärhamn och nu sist idag: Kungälvsbadet med diverse kända ansikten. Men vilken värme! Helt otroligt! Det känns i nuläget väldigt svårt att föreställa sig en vinter med si sådär 15 minusgrader. Men den kommer....det vet vi. Men tack och lov inte än.

Jag har funderat.....

........lite fram och tillbaka på hur jag ska gå till väga med min blogg nu när mitt examensarbete är färdigt. Det känns lite tråkigt att bara skrota den, så jag tror att jag kommer att använda den på det sätt som min gamle vän adjunkten Ljungberg uttryckte sig: " i terapeutiskt syfte."
Ja...nu är det sommarlov och solen lyser med sin frånvaro. Jag har nyss tagit ett bad (i karet) efter att nästintill frysit häcken av mig uppe vid fotbollens dag idag vid Vimmervi. Tjejerna ingick i Brasiliens lag, men fick tyvärr låta sig besegras av både Holland och Tyskland. Tur att det var lördag och nära till kexchoklad, för ingen kan väl vara sur och äta en sådan samtidigt.

Äntligen!

Möte med Bengt. Med andan i halsen och gasen i botten lyckades jag befinna mig på HDK klockan 11 efter att ha fått svar från Bengt att han hade en timme till förfogande. Något nervös lät jag honom ta del av vår text. Kändes bra faktiskt. Man vet ju aldrig vad gamla akademiska hegemoniska gubbar ska säga till oss stackars studenter. Men han var inte så farlig som jag befarat. Han var riktigt ödmjuk faktiskt. Skönt. Lite justeringar här och var är det ingen som dör av. Lite mer förklaringar till varför vi valt de bilder vi valt ville han också att vi skulle få ner i vår kappa. Det tror jag att vi löser. Efter lunch drog vi till Röda sten för att bli lite inspirerade av deras fotoutställning. Intressant och spännande. Vi är inte så vana vid gestaltande arbete, men väldigt intresserade. Nä, nu ska jag äta. Jag är hungrig. Hej då!

Röda sten!

Har idag haft handledning igen, och visat vår film. Ja vi verkar vara på rätt väg enligt konstnärerna på HDK. Men lite justeringar här och var, och ett hett tips att gå och titta på en film som just nu ställs ut på Röda sten. Allt för att bli inspirerade. Men Bengt var är du? Vi behöver få tag på dig för att få lite hjälp med kappan. Just nu känns det lite kappa mot vinden med att få tag på dig! Ja ja är man filosofie doktor så är man kanske lite svårnådd. Vi planerar att åka in till HDK imorgon igen för att se om vi kan få till en tid med Bengt. Sedan drar vi ner till den där röda stenen för att inhämta lite konstkunskap!

Sista veckan och kniven mot strupen

Sitter i Floda och skriver. Känns bra efter två timmars effektiv skrivtid. Känns som om filmen och texten sakta men säkert börjar sammansvetsas.
Har varit en intensiv men nödvändig helg. Först middag och övernattning med gamla vänner i stuga i Fiskebäckskil och senare på söndagen 70-årskalas hos en nära släkting. Men nu är det 100 procent fokus på arbetet eftersom domedagen börjar att närma sig. Sen att det är fyra olika barnkalas som det ska handlas presenter till i slutet av veckan försöker jag att inte tänka på just nu. Nej! Och att Mikael har spelningar både torsdagen och fredagen så man får lösa det mesta själv med barnen. Nej det skulle jag inte tänka på nu. Föräldramöte på tisdag och matsäck imorgon för Sandra.....Nej inte nu.
Vi har iallafall lyckats att enas om hela budskapet i vårt arbete, och det är vi glada för. Åtminstone just nu. Det kan ju lätt svänga. Det har man ju lärt sig.

Fredag den 15 Maj

Har idag varit på Göteborgs stadsmuseum för första gången i mitt liv. Snacka om det livslånga lärandet. Ju mer man lär sig, ju mer inser man hur mycket mer man har att lära. Det är väl märkligt egentligen!
Hursomhelst! Parkerade bilen vid min kära Artistenparkering och skulle bara gå runt hörnet och träffa Kinne vid Götaplatsen och Stadsm......och nej! Det ligger ju inte här! Det är ju Konstmuseet som ligger där. Attans!
Använder mitt bästa trick för att snabbt se ut som en vilsen turist, och går fram och frågar en kvinna var Stadsmuseet ligger....I dont speak swedish! mumlade hon. Nähä! inte jag heller, tänkte jag inombords. Gick fram till ett gäng unga tjejer som glatt förklarade att det låg nära Gustav Adolfs torg, vid Tyska kyrkan ungefär. Jaha, nu tror jag att jag vet, sa jag och strosade neråt längs Avenyn i solskenet, och vem fick jag ringa och be om ursäkt för att jag var sen?! Jo min koreanske vän som glatt stod och väntade på sin vilsne svenska vän. Tänk att en korean har bättre koll på Göteborgs sevärdheter än vad jag själv har. Det kanske ligger något i uttrycket hemmablind?!
Nåväl. Det blev en hel del fotografering och film som vi har för avsikt att använda i vårt gestaltningsarbete.

Grattis till mig själv!

Lyckades nämligen cykla ner i diket efter att ha lämnat mina tjejer till skolan i morse. Vilken syn! Cyklade i en jäkla fart, varvid en liten flicka kommer korsandes min väg, och för att inte frontalkrocka med denna lilla näpna tös, väjer jag rent instinktivt, och kör ner i diket. Landar jättemjukt, och med min hjälm på huvudet känner jag mig som värsta stuntkvinnan. Reser mig utan minsta skråma och förklarar för flickans mamma att allt är okej med mig och cyklar vidare. Den lilla flickan måste ha undrat var det var för en tant som cyklar så tokigt, vilket hon har fullständigt rätt i.
Gårdagen var en riktig skrivardag i Floda. Nu börjar vårt arbete sakta få lite struktur. Det känns bra att arbeta tillsammans så att våra tankar inte springer iväg åt varsitt håll. Något som är lätt hänt med så mycket olika intryck och tolkningar. Men det tokigaste som hände efter vi unnat oss en lite för lång lunchpaus och precis börjat fokusera lite djupare i vårt arbete, var att det knackade på Kinnes dörr. In kommer en kommunalanställd och ber att få undersöka toaletten. Jag har svårt att hålla mig för skratt när han häller i något medel i toan och ber Kinne spola några gånger när han går ut och jobbar med rören. Nej nej nej! Detta händer egentligen inte när vi väl kommit oss till ro för att sitta ostört med vårt arbete. Jo tydligen! Kanske bäst att vi sitter i Ale kommun nästa gång. Där har vi riktiga och rena avloppsrör.